Människan über alles.
Lika bestämd som en mamma med barnvagn på en smal trottoar är att jag är den som ska pressas in i en vägg eller ut på gatan, och inte hon, vid mötet - lika bestämt slår sig människan fram med en stor vass machete över jorden, lämnar sina avtryck, och signalerar att det gäller att hålla sig undan. Det fanns en man i Tyskland på 30-talet som vi alla tillsammans kan sammanlikna oss med - Adolf Hitler. Vi är precis som honom, fast på ett aningen annorlunda sätt.
Jag tycker det är sjukt roligt, och jag hoppas att varenda öre följer med katten i graven, och att pengarna därmed brinner inne. Pengarna löser inga svältproblem ändå, eftersom man inte kan äta pengar.
-Vi tycker att det finns för mycket djur i skogen - skjut av möget.
-Vi tycker att andra kulturer tycker fel - bygg kärnvapen kraftfulla nog för utplåning av hela kontinenter den dagen det skulle vara nödvändigt.
-Vi tycker att krig är fel - sälj JAS till diktaturer.
Dessutom måste vi tvunget bli fler och äldre, och samtliga (åtminstone vi i den rika delen av världen) ska ha "hög standard". Detta är tveklöst det viktigaste som finns. Ingenting är viktigare än att människan tar mer och mer plats och sprider sig till jordens alla hörn, och till gagn för vår utbredning spelar det naturligtvis ingen roll att det sker på direkt bekostnad av andra arter.
Häromdan läste jag dock något som fick mig att bli lite hoppfull. En katt ärvde nämligen 112 miljoner av sin avlidne matte. Jag vet inga omständigheter kring detta, men grundat hur människan fungerar kan jag ana att en djävulsk cirkus är igång kring denna katten nu. Den avlidne mattens assistent fick enligt tidningen "inte ett öre". Det ligger en viss bitterhet i ett sådant påstående. Varför skulle assistenten ärva damens miljoner? Jag är rätt säker på att den typen av arv är förbjudna i Sverige. Hur som helst har nu denna assistenten vårdnaden om mångmiljonärskissen. Frågor som kan tänkas uppstå är exempelvis:
-Vem som ska ärva katten; katten kan ju inte skriva ett testamente?
-Hur ska katten skatta för sin förmögenhet?
-Arvsskatt?
-Skatt av ränteintäkter?
-Behöver ett djur ens skatta för egendom?
Listan kan göras lång, och jag misstänker att det finns många "viktiga" personer i fin kostym, som redan är ekonomiskt oberoende, men som ändå, på något vis, vill ha en del av denna kaka. Kort sagt, en rejäl cirkus med en katt i centrum; en katt som ***inte kunde bry sig mindre*** om ett påhittat begrepp som vi dårar kallar pengar.
Jag tycker det är sjukt roligt, och jag hoppas att varenda öre följer med katten i graven, och att pengarna därmed brinner inne. Pengarna löser inga svältproblem ändå, eftersom man inte kan äta pengar.
-Ditt mörker i en annars ljus vardag
/AA
Raderat
Sådärja. Då var alla inlägg fr.o.m. november 2006 till det sista inlägget som skrevs för drygt ett år sedan raderade. Det är inte så att jag har något att dölja, men samtliga inlägg var uruselt skrivna. Nu börjar vi om på ny kula. Lite nyheter om mig först och främst, eftersom jag förmodar att alla undrar. Och det är ju min jävla blogg, vilket betyder att jag är huvudpersonen.
1. Jag har blivit högutbildad
2. Jag har en flickvän som jag vill spendera resten av mitt liv tillsammans med.
3. Vi bor i en schysst lägenhet.
4. Jag har på allvar tagit tag i kaffedrickandet, och jobbar numera bara med de bästa produkterna.
5. Min Oakley-kollektion har tagit ordentlig fart. Senaste inköp: Oakley Pit Boss Tron (Elite collection)
6. Jag har lämnat Sverige för ett tag, flyttat söderut till ena spetsen av Comosjön, och är nu istället sambo med en ryss som heter likadant som mig.
Det var några av nyheterna om mig. Uppenbart är att jag har det väldigt bra, och har man ett dåligt liv bör man vara avundsjuk på mitt rika liv. Ok, nu till några punkter som är sig lika.
1. Jag hatar fortfarande mänskligheten.
2. Jag har inget förtroende för politikerna, och gemene mans rösträtt bör nästan ifrågasättas.
3. Jag älskar fortfarande djur, och besväras över hur den jävla människan gör deras värld mindre och mindre.
4. Jag har fortfarande en en-dimensionell överkropp.
5. Jag hatar fortfarande webbloggs texteditor, och är förbluffad över att den inte har förbättrats sedan sist.
Ok, nu tänker du: "Vad menar han egentligen, den här experttyckaren med punkt nummer 2.?" Ja, varför ska vi egentligen rösta? Vi röstar in Göran Persson, men han är bara en fet manschovenist, om än en bra retoriker. Vi röstar in Mona Sahlin, kvinnan som står för allmän rättvisa, men som springer omkring med väskor som nästan kostar lika mycket som mina senaste brillor (ja, jag vet att det är fel, men jag står åtminstone för det). Vi röstar in Juholt, men han är bara yr som en nackad höna, och åsikterna går hit och dit, och ingen har en jävla aning om var hans sikte är inställt på härnäst. Kanske ger han sig själv ett knytnävslag i ansiktet; vem vet. Knappast förvånande att sossarna snart inte finns längre. Nu till det riktigt störda; vi röstar in rassen Pretzell eller vad fan han heter, tittar på när han sväljer piller med sprit, och vi får sedan betala (ja, alltså vi skattebetalare) miljoner för hans avgångsvederlag. Var det inte till och med så att fanskapet blev politisk vilde? Hursom, det är väldigt fucked up alltihopa. Har en vanlig svenne piller och sprit-problem hamnar den eventuellt på gatan - i riksdagen blir man istället miljonär. Observera nu att jag inte har något emot sossarna överhuvudtaget, tvärtom; det är bara personerna som drar ner partiet i ett svart hål jag har problem med. Fram med en ny Palme! Man kan fortsätta ovan resonemang mycket länge, men poängen är klar.
Det var allt för idag.
Din manliga motsvarighet till "Kissie",
/AA
